Känner mig på topp igen!

Dagen började med att jag missade bussen.. Jag försööökte verkligen hinna med den men ICKE!
Så fick ta sjukresebussen. Men de jag inte tänkte på var att man inte får ha hund på bussen, och Zantos var ju med. Men den snälla busschauffören tyckte synd om mig och vi fick åka iaf. Och allt gick bra. Men jag var stressad som en tok. Jaa.. Hela morgonen var förstörd. Men vände snabbt då jag alltid tänkter att jag ska göra dagen till en bra dag. Och vips efter lunch blev dagen bra!
Kändes verkligen att de var Fredag idag efter lunch. Först på lunchen så satt vi och skratta så vi kikna. Efter de så satt vi alla i grupp och jag fick världens skrattanfall så alla i hela gruppen började skratta. Om dom skrattade med mig eller åt mig vet jag inte?! Men de bjuder jag på ^^
Jag har alltså vart hos Jobbcoach hela dagen.
Ja nu känner jag mig på topp, jag har jätte mycket motivation till allt! Äntligen börjar de komma igen, har vart lite låg på sistone egentligen. Har ju hänt ganska mkt grejer runt om. Men mitt liv går vidare och de är så himla skönt...
Usch vad jag svammlar känns de som =P

En dag på stan!

I dag var jag i väg in till stan för att gå på ett möte.
Sedan träffade jag mamma och kände att jag kunde unna mig nått så gick för att kolla på kläder. Och vips så gjorde jag vääärsta fyndet!
2 par byxor och de blev bara 250 kr!!
Efter de gick vi för att fika. Sedan i väg på en annan affär. Och där hittade jag present till Tessie! Hihi ^^ Nu är hon allt nyfiken!
Jag gjorde även värsta fyndet på Clas Ohlsons. Där hittade jag skruvmejslar för bara 19 kr!
De har vart en bra fynd dag i dag!

Nu är allt ok?!?!

Ja, jag fick sms av min mamma i morse där de stod: "Nu är allt ok. Du behöver inte vara orolig. Jag kan ha Zantos i morgon. Jag ringer efter 15. Kram"
LUGNT?! Neej de är inte lugnt.. Inte för mig iaf, visst var de könt att hon hörde av sig. Men VA FAAAASEN har hon varit? Ja, nu är de ju så att hon får göra vad hon vill för hon är en vuxen människa. Men att ljuga slutar liksom inte bra. Mitt förtroende för henne är nere på noll IGEN! Ska de fortsätta så här?! Jaa jag vet inte jag.. Måste verkligen vara rak och ärlig mot henne nu när hon ringer. Måste berätta vad jag känner.
Jag hoppas att hon kommit till nån typ av insikt eller nå. Ja..

Ja och min pappa har åkt till Uppsala för att opereras. Han opereras i morgon. Jag är ganska orolig för hur de ska gå. Men jag får hoppas på de bästa, men kan inte låta bli att tänka katastroftankar. Jag försöker väl förbereda mig inför om de kommer något jobbigt besked inte vet jag?! Men jag verkligen håller tummarna.

Ja.. De är inte lätt nu. Men jag har sån tur att ha fina människor omkring mig, både på nära och långt avstånd. Jag lever iaf vidare och tänker inte gräva ner mig i alla dåliga känslor. Utan jag går lullar på och fortsätter söka jobb i Stockholm och boende också. De kommer att bli toppen!

Jag har nästan alldeles nyss kommit hem från en lång promenad som gick till Tessies jobb. Vi satt ute i solen och tog oss en kopp kaffe. Så himla mysigt. Jag är så glad att jag har Tessie vid min sida som stöttar mig genom de jobbiga och även genom de som inte är jobbigt. Jag har nog den bästa vän man kan ha! 

Nu ska jag städa lite här hemma. Jag ju en hund som hårar utav bara *piiiiip* och inte nog med de, han grusar ner också!

När får de vara nog?!

Jaa.. Nu börjar jag bli orolig?! Min mamma har som sagt varit väldigt frånvarande senaste veckan. Har likom inte riktigt fått kontakt med henne.. 
I dag satt jag med min syrras syrra och fika och jag berättar detta för henne och vem hon ska vara hos tydligen. Men de visar sig då att hon vet vem detta är och att hon har flyttat?! VART ÄR HON DÅ?! Jaa nu satt mitt medberoende genast i gång. Massa katastroftankar kommer upp. Har de hänt nått? Vart är hon? Vad händer? Kommer hon bara försvinna ur mitt liv nu? 
Frågan är bara.. VAD KAN JAG GÖRA?!?!?! Börjar bli less på detta nu!
Orkar inte sitta och bara kolla på känns de som. Jag som började må så mkt bättre och kände att hon kan sköta sig själv m.m. Men nu har jag tagit ett steg tillbaka.. Usch...
Jaa vad gör man nu? Kan nån svara mig!!!!!
Har liksom en liten släng av panik känner jag!
Jaja.. Men så är de.. Lite lätt orolig och less just nu känner jag...

Usch vad jag är less nu!

Är less på denna jäkla sjukdom alkoholism! Min mamma är helt frånvarande nu... De enda sättet man får kontakt med henne är att smsa. Hon svarar inte i telefon, skyller på olika saker. Att hon ska jobba natt, att hon har kräksjuka, att hon har dålig mottagning?! Vad är detta?!!

Jag har precis tagit mitt livs störta beslut kan man väl säga och hon är inte här och är delaktig. Men de kanske är lika bra?
Beslutet jag tagit är att flytta till Stockholm med Tessie  ^^ De ska bli grymt roligt och intressant. Nu ska jag följa mina drömmar jag alltid haft! Att jobba med djur. Jaa jag har ju inte fått nå jobb ännu men jag ska få har jag bestämt =P 
Jag har idag gjort ett "hund cv" ett cv som inriktar sig mot hundjobb. Jag blev väldigt nöjd med de, så jag hoppas att dom som får de också blir nöjda när dom läser de.

Jaa.. Men annars går väl allt framåt tycker jag faktiskt. Jag är jätte glad att jag tagit detta beslut. Eller rättare sagt vi, jag och Tessie. Vi kommer att bo ihop, och de ska bli spännande. Man kan ju inte få en bättre sambo än Tessie. Vi kan ju liksom avsluta varandras meningar i bland. Så de kommer bli jätte roligt.
Längtar som fasen. Men än kommer de inte ske. Jag säger upp lägenheten från och med april, sen så.. Men har redan börjar leta lite jobb och kollat efter bostad. De kan ju vara bra så man är uppdaterad. 

Jaa men annars då, hur är de med mig? Jaa förutom att jag är less på sjukdomen så mår jag prima. Att följa sina drömmar lyfter en verkligen! Och att vi är två om de är ännu bättre.

I kväll så ska jag i väg till Tessie och mysa lite. Vi ska väl leta lite bostäder och planera vidare. Vi har liksom bara 3 månader på oss!

Hoppas ni får en fin helg!

Min relation jag hade i 3 år...

Jaa jag hade en relation i 3 år med en kille vid namn Peter..
Vi blev tillsammans hastigt och lustigt 2006. Jag gick i första året på gymnasiet då.
Peter hade en son som var då 5 månader och jag tyckte han var så söt och att de kommer bli jätte bra! Hn var ju så liten så vi kunde nog binda ett band som blev bra. Men ICKE! Hans mamma var rena kaoset! Vi fick inte ha honom på 1 - 2 månader ibland!! Så jag fick aldrig knyta något band till honom, de började knytas med de liksom klipptes så fort vi inte fick ha honom igen. 

Jaa och sedan när vi hade honom ju äldre han blev ju mer ansvar fick jag ta. Till sist fick jag gå upp näst intill varje natt när han vaknade, varje morgon när han vaknade. Jag gick ju då i skolan så i bland fick jag inte sova ut på 2 veckor. Och de var nog inte så bra när jag var bara 16 - 17 år och gick i skolan. Jag skulle ju vara pigg och trevlig och ta hand om ett litet barn och samtidigt göra ett bra jobb i skolan. Jag klarade skolan iaf =)
Ja sedan var det de där med hemmet. Jag fick ta han om ALLT! Jag fick städa, diska, tvätta jaaa.. Allt utom att laga mat. För de gjorde han. Och om jag gjorde de så dög de inte. De var även så att han hade koll på mig när jag lagade och snäste åt mig när jag gjorde fel, eller kom med en dumförklaring. Alltid var de fel. Så jag vågade till sist inte laga mat. 
Jag fick tjata på honom flera gånger att göra saker. Till sist orkade jag inte städa allt själv, för den jäkeln grisade ner också kan jag lova!! Han hade hela lägenheten full med ormar, ödlor och insekter också. Usch... De började litet med slutade med att vi flyttade ut i vardagsrummet för hans hobby skulle ta hela vårat sovrum. Och de gick jag med på!?
Jag hade även 3 st akvarium som försvann ett och ett för att han skulle ha plats för sina ormar.. Jaa ni hör..

Mitt i vårat förhållande så fick jag åka i väg på anhörigvecka för min mamma gick behandling. De var de bästa jag någonsin har gjort!! Ojoj! Jag fick där upp ögonen för mina beteenden och hans beteenden. Jag såg då att jag låtit honom styra och ställa. Men de skulle bli ändring. Jag skulle ändra på mig och försöka få honom att vilja följa med i mina förändringar. Jag berättade om vad de fanns för möjligheter när jag kom hem. Men de var inget han vill göra så jag tog beslutet att göra de själv och lämna honom. OJ! Vilken befrielse. Jaa verkligen!

Anledningen varför detta kom nu är för att i vi har haft lite kontakt då och då och har frågat saker hit och dit om kontakter m.m.
Men i dag så kom han och skulle hälsa på.. Och jag känner sånt agg mot honom! Usch! Och blir skiiit irriterad på honom. Han har liksom inte gjort en enda förändring! SHIT! 
Men de är så skönt på samma gång att jag ser alla mina förändringar jag gjort och känner dom. Men jag förstår inte varför jag är så arg och irriterad på honom?? Jaa säg de.. Men kände att jag kanske behöver få ur mig de här? Jag har liksom aldrig pratat om de så här rakt upp och ner.

Jaa de var om mitt destruktiva förhållande jag hade i 3 år. Jag vill ALDRIG tillbaka till de där! Usch! Skönt att jag är här där jag är idag.

Har inte skrivit på ett tag igen...

Ja då sitter jag här igen.. Jag vet att de är bra för mig att skriva här, men har inte blivit av på sistone.
Tänkte skriva om de som händer just nu iaf..
Mamma är ute på igen vad jag förstår. De har väl hon vart länge. Hon har inte sagt nå och jag har inte kommit på henne. Men jag har hört i våra samtal i telefonen att hon vart onykter i bland och hon har även skitit i att svara i telefonen när jag ringer. De händer alltid när hon tagit återfall. Jag har inte sagt nå rakt ut till henne. Men kanske jag ska prata med henne om hur jag känner? Eller iaf skriva ett brev. De tål att tänkas på.
Men just nu är hon någonstans hos en kompis för de rapporterade hon på sms?! Jaa jag menar de verkligen.. Rapporterade.. Hon skrev att hon var i väg och att hon inte hade mottagning m.m. och någon dag efter de då hon egentligen skulle åkt hem så fick jag en ny rapport om att hon skulle komma hem som idag. Men inget mer har jag hört. Jag svarade inte ens på smset då jag känner att jag inte kan vara glad och trevlig mot henne.. Jag glömmer bort så ofta att de hon faktiskt har är en sjukdom. Jag har fuskat lite med mina öppna AAmöten. De ska skärpas till. Men de har blivit så sedan jag började hos jobbcoach m.m. 
Ja iaf så just nu känner jag mig jätte besviken och lite förvirrad över hur läget är. Jag vet inte hur jag ska takla de längre.. Ska jag ta avstånd från henne eller ej?? Hm... Jaa måste ta ett beslut snart. Jobbigt är de iaf. Men känns mindre jobbigt just nu då pappa börjar bli bättre i cancer och så.
Men dessvärre så börjar han att dricka mer?! Jaa vad är detta?! När cancern börjar bli bättre så börjar han att dricka mer! Ja så kan de vara och de börjar faktiskt bli jobbigt för mig. Jag har ju accepterat att han är alkoholist och jag får leva med de. Men nu börjar de bli jobbigt?! Vad faasen ska jag göra åt de?! Jaa förrvirande här med. Jag har yttligare ett beslut att fatta.
De är mkt beslut som ska fattas nu.
Så som om jag ska flytta till Stockholm. De beslutet är fattat. Men när? Och hur? De vet jag inte?! Måste ju hitta jobb och boende också där. Ja de är mkt nu. Men jag vill verkligen här i från. Ingen rolig håla jag bor i direkt.
Jaa jag skriver ett till inlägg också om ett besök jag haft i kväll och hela relationen vi hade.. Blir enklare så..
Jaa jag har helt klart massa beslut att fatta och de är svårt. Men jag ska försöka för allt i världen för förändringar måste ske.
RSS 2.0